I'm not missing you at all.

Ren avsky, ren ilska.
ungefär såhäääääääär känns de nu. Å lite till. Livet suger om man säg så. Jag tror jag ska börja acceptera den ilska å smärta som jämt å ständigt plågar mig. Vissa låtar kan jag forfarande inte lyssna på. lite patetiskt. HMMMM. lite atenttionwhore känsla på mig typ.
ny ska jag ruttna i min säng till ledsen musik.
tyck synd om mig nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0